Visa sammanfattningen Dölj sammanfattningen
En växande skugga över valet till FIFA:s styre går att ana inför omröstningen i november — flera europeiska medlemsländer ifrågasätter i dag den osedvanligt odiskuterade vägen mot ännu en mandatperiod för sittande president. För spelare, förbund och supporters betyder osäkerheten mer än en ledarfråga: den kan påverka beslut om tävlingsformat, disciplinär praxis och hur makten fördelas inom världsfotbollen.
Sedan 2016 har Gianni Infantino lett världsfotbollen och han förväntas i nuläget formellt kandidera till ännu en period. Men irritation har vuxit, inte minst efter kontroversen kring att Folarin Baloguns röda kort senare omprövades—en händelse som väckt frågor om hur disciplinär praxis hanteras på hög nivå.
Varför det kan bli en kampanj
Brad Binder blir BMW:s nya superbikeförare: lämnar MotoGP
Victor Hedmans ångest: ”Kände det där trycket i bröstet”
Några medlemsländer inom UEFA vill i dag undvika att valet blir en formalitet. De söker alternativ för att skapa en verklig debatt om FIFA:s framtid, enligt uppgifter i brittisk sportjournalistik. För dem handlar det om mer än personfrågor: det gäller kontroll över stora projekt som VM-utvidgningen och ökade krav på insyn.
Vem nämns som möjliga utmanare?
- Dariusz Mioduski — ägare av Legia Warszawa; ses av vissa som en europeisk röst med affärs- och klubbperspektiv.
- Victor Montagliani — ordförande för CONCACAF; bedöms kunna mobilisera stöd i Nord- och Centralamerika.
Rapporter pekar samtidigt på att två andra profiler som ofta förknippas med makt i europeisk fotboll troligen inte ställer upp: UEFA:s ordförande och Paris Saint-Germains klubbpresident bedöms föredra egna strategiska mål framför en kampanj för FIFA:s högsta post.
Utanför Europa ser bilden annorlunda ut. I Afrika och Sydamerika finns starka lojaliteter och politiska skäl att hålla fast vid nuvarande ledning. Patrice Motsepe betraktas som nära allierad till Infantino och väntas inte utmana, och på samma sätt har Sydamerikanska förbundet drivit på för stora förändringar i VM-formatet — något som fungerat i Infantino’s favör.
Konsekvenser om valet blir konkurrensutsatt
En verklig kandidatdebatt skulle kunna innebära:
- skärpt offentlig granskning av FIFA:s interna beslutsprocesser,
- omförhandlingar kring stora initiativ som det diskuterade 64-lags-VM,
- ökad politisk press från konföderationer som vill säkra inflytande över internationella konkurrenser.
En tävling om posten skulle också driva upp intresset för hur disciplinära frågor hanteras centralt — något som berör både spelare och klubbar direkt. För svenska läsare innebär det en möjlig påverkan på internationell matchkalender, spelarnas villkor och hur UEFA:s och FIFA:s intressen korsbefruktar varandra.
För tillfället är läget fluidt: Infantino ser ut att ha ett starkt grepp, men politiska skiftningar inom Europa kan tvinga fram en mer öppen nomineringsprocess. Håll ögonen på hur medlemsländerna formulerar sina krav under de kommande månaderna — det kan avgöra om valet i november blir en formalitet eller en verklig maktkamp.
