Show summary Hide summary
Johannes Høsflot Klæbo är på väg mot historien. Efter sin andra guldmedalj i Milano–Cortina 2026 har han nu nio olympiska medaljer — och en realistisk chans att knyta an till rekordhållarna för flest vinter-OS-guld.
Klæbo, 29 år, säkrade sitt senaste guld i herrarnas sprint på tisdagen efter att ha vunnit skiathlon i söndags. Därmed lyder hans olympiska sammanställning nu på sju guld, ett silver och ett brons. Noterbart är att skiathlonresultatet markerar en markant förbättring jämfört med hans 40:e plats i samma lopp vid Peking 2022.
Vad krävs för rekordet?
Skellefteå vände och gick ifrån till 3–0 i matchserien
Ihler mot Blåvitt: kämpar för sin pappas hälsa
Det gällande rekordet för flest guld i vinter-OS innehas gemensamt av tre norrmän — samtliga av dem legendarer inom sina sporter. Var och en står noterad för åtta olympiska guld, vilket är målet Klæbo nu jagar.
- Bjørn Dæhlie — totalt 12 OS-medaljer (8 guld, 4 silver).
- Ole Einar Bjørndalen — totalt 14 OS-medaljer (8 guld) inom skidskytte.
- Marit Bjørgen — totalt 15 OS-medaljer (8 guld) inom längdåkning.
Klæbo har fortfarande fyra möjligheter att lägga till fler medaljer i Milano–Cortina: 10 km intervallstart, två stafettlopp och den klassiska 50 km masstarten. Ett enda nytt guld skulle föra honom upp i samma liga som ovanstående namn.
Norge stärker sitt övertag
Mitt i OS-upplösningen står Norge i spetsen för medaljjakten. Vid midnattstid den 11 februari toppade Norge tabellen med 12 medaljer — bland dem sex guld — vilket är ungefär dubbelt så mycket som både Tyskland och Sverige hade vid samma tidpunkt.
Dagen innan fick Norge tre nya medaljer: Klæbos sprintguld och två pallplatser i skidskytte, där landet tog både guld och brons.
Konsekvensen är tydlig: Norge har både bredd och spets i vintergrenarna, något som ger fler chanser för enskilda stjärnor som Klæbo att skriva om rekordböckerna under de kommande tävlingsdagarna.
Vad spelar roll framåt?
Det är inte bara antalet lopp som avgör. De återstående grenarna ställer olika krav — intervallstart kräver explosivitet och tempo, stafetter kräver lagkemi, och 50 km masstart ett extremt uthållighetstest.
Om Klæbo tar guld i någon av dessa kommer inte bara hans medaljstatistik att förändras. En sådan prestation skulle också förstärka hans plats i Norge som en av de mest framgångsrika vinterolympierna någonsin — och påverka hur kommande OS-historiker bedömer era och dominans inom längdåkning.
